Persecuted for wearing the beard

Det är märkligt vilken känslig fråga helt naturlig behåring faktiskt är. Det kanske inte är särskilt provocerande med skägg idag, medan håriga ben och armhålor på kvinnor fortfarande är något slags tabu, men sätter man sig in i skäggets historia har synen på ansiktshår växlat genom tiderna. Skägg har betraktats som bevis på visdom och mognad lika ofta som det har betraktats som något äckligt som måste tyglas. Högt uppsatta män har det ena århundradet haft långa, väl ompysslade skägg, och förbjudit bönderna från att ha ansiktshår för att nästa århundrade vara renrakade och förbjuda bönder från att raka sig. Vid flera olika tillfällen har skägg belagts med särskilda skatter och i Peter den stores Ryssland var man tvungen att betala för att få skägglicens som man sedan fick se till att bära med sig om man inte ville råka ut för hemskheter.

På Evergreen Cemetery i Leominster, Massachusetts finns den här gravstenen:

Krigsveteranen, slaktaren och transcendentalisten Joseph Palmer var den enda mannen som bar helskägg i Fichtburg, Massachusetts under 1830-talet. Palmers timing var usel för detta var en tid och plats där skägg ansågs vara något oerhört förkastligt. Palmer trakasserades. Folk kastade sten på honom och vandaliserade hans hem. Dessutom fick den djupt religiösa Palmer inte delta på gudstjänsterna.

En kväll överfölls Palmer av fyra män vars intentioner var att tvångsraka honom. Palmer försvarade sig själv så gott det gick men tog till slut fram sin kniv och högg två av de attackerande männen i benen. Palmer arresterades för "unprovoked assault". Av principskäl vägrade han att betala böterna och han sattes i fängelse. Även där motsatte han sig fångvaktarnas försök att tvångsraka honom. Arresteringen av Palmer gav upphov till en hel del kritik i tidningarna och det faktum att Palmer hade intellektuella homies som Ralph Waldo Emerson och Henry David Thoreau var förmodligen en stor fördel.

Efter ett år i fängelse beslutades det att Palmer skulle släppas fri. Självklart slutade den bångstyrige Palmer inte att bråka bara för det. Han vägrade att lämna fängelset förrän han försäkrades om att det ansågs vara helt acceptabelt att ha skägg. Någon försäkran fick han aldrig och till slut bands han fast vid en stol och bars ut av vakterna mot sin vilja.

Joseph Palmer var för medborgarskäggsrörelsen vad Rosa Parks var för medborgarrättsrörelsen och hans enda brott var att inte sälla sig till skaran. Före sin död fick Palmer också se den första skäggige mannen tillträda den amerikanska presidentposten: Abraham Lincoln. Jag tror att Joseph Palmer strök handen över skägget och mumlade "my work here is done".