Det var längesen, alldeles för längesen, jag sist hade tid att ge mig ut och skåda ordentligt. Det bidrog till att de två nya kryssen jag hängde in i söndags kändes extra roliga.
Brun glada (Milvus migrans) är troligen världens mest talrika rovfågelart. I Sverige är den dock en sällsynt häckfågel. Många individer observeras i närheten av människor, gärna på soptippar, så det känns värdigt att jag fick se den i Kristianstad vattenrike. Trots att jag skådat i 4 år är jag fortfarande riktigt usel på rovfåglar (jag föredrar tättingar) och hade förmodligen avfärdat brungladan som en dåligt utfärgad brun kärrhök eller röd glada om jag inte hade råkat ha en fågelforskare med mig i sällskapet. Herculesdammarna var väldigt generösa med rovfåglar i söndags. Havsörn, lärkfalk, brun glada, röd glada, brun kärrhök och ormvråk flög omkring alldeles i närheten av varandra. Det var så pedagogiskt att det blev löljligt.
Först ut av de två nya arterna var rördrom (Botaurus stellaris). Det är en fågel som man i princip aldrig får syn på eftersom den gömmer sig i vassen. Det är synd, för det är en spektakulär fågel som dessutom kan bete sig minst sagt fånigt. Däremot hör man rördromens sång på långt avstånd. Den låter inte som någon annan fågel. Väldigt speciell art.
Söndagen bjöd dessutom på vit stork, rödspov, gräshoppssångare och svarttärna samt korv. Korv <3.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar