Vecka 34.6: Bakjwi ("Thirst", Sydkorea, 2009)

Vad är detta? Sydkoreansk vampyrfilm från 2009 av kultregissören Chan-wook Park.

Varför? Chan-wook Park tar sig an vampyrfilmskonceptet.

Balloonfighter bräker:

Jag har två stora problem med Thirst: Chan-wook Park och vampyrer. Jag är inte särskilt äckelmagad, men få regissörer kan sätta nerverna och kräkreflexen på prov på samma sätt som Park. Kanske är det kombinationen av det snygga bildspråket och hans fäbless för att låta pulserande sår dröja sig kvar i bild alldeles, alldeles för länge. Thirst är ingen film för oss med blodfobi. Det gäller även de flesta av hans tidigare filmer.

Vampyrer är ett minst sagt uttjatat ämne och Park lyckas inte skruva konceptet så mycket som jag hade hoppats. En del scener känns förvisso någorlunda oväntade och fräscha (slutscenen är fin), men överlag är det ungefär vad man kan vänta sig av en vampyrfilm.

Trots det så känns Thirst ändå mer intressant och quirky än den tematiskt så in i helvete tråkiga - och plågsamma - hämndtrilogin (Oldboy, Sympathy for Mr. Vengeance, Lady Vengeance). Det är lite trist att han inte fortsatte på det charmiga I'm a cyborg, but that's OK-spåret.

Betyg: Tarmvred

Kantorn ylar:
Thirst dyker upp i ett film- och tevelandskap övermättat av vampyrer, från "The Vampire Diaries" till "Twilight" och "True Blood". Jag vet inte om detta är ett medvetet drag av Chan-Wook Park. Det känns inte riktigt som hans stil att följa trender. Å andra sidan kanske han vill visa var skåpet ska stå.

Thirst har allt man kan förvänta sig av en Park-film: stiliserat våld, uppfinningsrikt gore, teatrala utspel, romans och fina färger. Den har flera riktigt snygga scener och ett helcharmigt slut. Men kanske är det att jag överexponerats för vampyrer, eller så har jag bara druckit mig mätt på regissörens formula - filmen engagerade mig inte lika mycket den här gången. Jag blev inte lika tagen av Thirst som av hämndtrilogin, eller I'm a Cyborg, but that's OK.

I tidigare filmer har Park lyckats knyta våldet i storyn till tabun och samhällsproblem som incest, organdonation eller ovärdigt fabriksarbete. Thirst försöker som bäst väva in ett riggat familjeliv med uppgjorda giftermål, men det övertygar inte riktigt. Trots roliga idéer är filmens vampyrhistoria rätt så förutsägbar. Det känns logiskt att han efter detta bytte spår och gjorde en helt engelskspråkig produktion - Stoker, som jag hoppas vi kan utforska senare i projektet.

Betyg: 120 gram per liter 

Statistik:
Kroppsfixering: 70%
Rafflande action: 23%
Hemofobkompabilitet: 4%