Häromdagen såg jag Natures dokumentär om kolibrier. Trots den fåniga titeln "Hummingbirds: Magic in the air" och många liknelser i stil med "flygande juveler" så var det en värd dokumentärfilm, mycket tack vare de toppmoderna kameror som man använt sig av när man filmat fåglarna. Det är svårt att inte fascineras av kolibrier. Rent faktamässigt är det på en rätt låg nivå och det är själva bilderna som är den stora behållningen, men man får även en lättsam introduktion till både fåglarnas evolution och beteenden. Att en stor del av kolibriarterna är hotade av habitatförlust nämns dock bara i förbifarten och det beror förmodligen på att det här är en trevlig dokumentär som främst riktar sig till fågelmatande pensionärer i USA och personer som på programmets hemsida skriver saker som:
I love birds. I think they are cool because they fly a lot. I wished I had one because I would let it fly in my room.
Bland arterna som visas upp i dokumentären återfinns en av mina favoriter bland kolibrierna - Svärdnäbbskolibrin (Ensifera ensifera) med sin abnorma näbb. Svärdnäbbskolibrin är den enda fågeln med en näbb som är längre än själva kroppen.Kolibrier finns över större delen av de amerikanska kontinenterna, men det närmsta vi i Sverige kommer kolibrier är deras avlägsna släktingar tornseglarna.
Nu är jag så trött att jag håller på att dö men jag tänker avsluta med en bild på världens minsta fågel, bikolibrin (Mellisuga helenae), som väger knappt två gram och inte är längre än 5-6 centimeter. God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar