Vad är detta:
Dryg och högljudd tecknad serie om en spionagentfirma. Har träffande beskrivits som "James Bond möter Arrested Development" (särskilt träffande eftersom flera av skådisarna från "Arrested..." går igen).
Förtjänar sin plats på listan för att:
Archers speciella blandning av obscen skrikhumor, popkulturella nördskämt och evighetslånga running gags växer för varje år. Tredje säsongen hade kanske inte något som toppade den bisarra cancerplotten från säsong två, men gav oss istället en fryntlig Burt Reynolds-biljakt, ett rymdmyteri med Bryan Cranston och massor av ny karaktärsmytologi. Archer har kanske de mest omoraliska och oansvariga karaktärerna som finns på teve, och serien missar aldrig en chans att bygga vidare på deras väldigt störda existenser. Större delen av komedin kommer från total respektlöshet, om det så är i avsnitt som fejkar produktplacering för att driva med tevebolag, eller där karaktärerna bara är allmänt jävliga mot betjänter, hemlösa, rednecks, kineser eller valfri utsatt grupp. Att serien kommer undan med allt beror helt enkelt på att manusen aldrig tappar i kvalitet.
Högtidsstund:
Det är alltid en högtidsstund när avsnitten börjar spåra ur. Vilket alltid händer.
Svagaste ögonblick:
Fick tänka länge, men avslutningen på "El Contador" var lite ensidig kanske.
Bästa karaktär:
Nästan alla, men Wodehouse, Cheryl/Carol och Pam förtjänar speciellt omnämnande i år. Och Krieger!
Bästa avsnitt:
"Lo Scandalo"
Balloonfighter undrar:
Vad har du lärt dig av serien?
Det finns absolut ingenting att lära sig av den här serien.
Förtjänar sin plats på listan för att:
Archers speciella blandning av obscen skrikhumor, popkulturella nördskämt och evighetslånga running gags växer för varje år. Tredje säsongen hade kanske inte något som toppade den bisarra cancerplotten från säsong två, men gav oss istället en fryntlig Burt Reynolds-biljakt, ett rymdmyteri med Bryan Cranston och massor av ny karaktärsmytologi. Archer har kanske de mest omoraliska och oansvariga karaktärerna som finns på teve, och serien missar aldrig en chans att bygga vidare på deras väldigt störda existenser. Större delen av komedin kommer från total respektlöshet, om det så är i avsnitt som fejkar produktplacering för att driva med tevebolag, eller där karaktärerna bara är allmänt jävliga mot betjänter, hemlösa, rednecks, kineser eller valfri utsatt grupp. Att serien kommer undan med allt beror helt enkelt på att manusen aldrig tappar i kvalitet.
Högtidsstund:
Det är alltid en högtidsstund när avsnitten börjar spåra ur. Vilket alltid händer.
Svagaste ögonblick:
Fick tänka länge, men avslutningen på "El Contador" var lite ensidig kanske.
Bästa karaktär:
Nästan alla, men Wodehouse, Cheryl/Carol och Pam förtjänar speciellt omnämnande i år. Och Krieger!
Bästa avsnitt:
"Lo Scandalo"
Balloonfighter undrar:
Vad har du lärt dig av serien?
Det finns absolut ingenting att lära sig av den här serien.
Bästa karaktären: Afghanhunden på tavlorna!
SvaraRadera