Vecka 8: Monsieur Lazhar

Vad är detta?
Fransk-kanadensisk film (som i film från den kanadensiska provinsen Quebec) från 2011 om en algerisk man som tar över en klass efter att deras tidigare lärare hängt sig i klassrummet.

Varför?
För att jag någonstans hörde att det här skulle vara en mysig feelgood-film. Den som påstod det får gärna höra av sig och motivera det uttalandet.

Kantor Wilhelmsson undrar: 
1. Vad kan man lära sig av den här filmen? 
Att det är ganska taskigt att hänga sig i ett klassrum. Och att man aldrig någonsin ska se en Oscars-nominering som en kvalitetsstämpel.

2. Hejade du på Bazhir? Motivera varför/varför inte. 
Det är en överdrift att kalla det för att jag hejade på honom men han blev väl ganska sympatisk efter halva filmen eller så.

3. Hur var barnskådespeleriet?
Jag kan förvisso inte franska men jag tyckte överlag att det kändes trovärdigt, men om barn i Quebec är så klipska som i filmen så blir jag rädd.

Kantor Wilhelmsson säger sin åsikt:

 "Monsieur Lazhar" kan lite cyniskt beskrivas som en fransk-kanadensisk "Döda Poeters Sällskap". Bachir Lazhar, en algerisk lärarvikarie med mystisk bakgrund, tar över en skolklass efter att deras lärarinna hängt sig och får anpassa sig till ett nytt och främmande skolsystem. Men genom sina ovanliga undervisningsmetoder - och sin stora mänsklighet! - påverkar han klassen till det bättre och låter dem bearbeta sin sorg och ilska...

Det är en lovvärd film, i ordets sämsta mening. Ni vet, den där sorten som man gärna visar och diskuterar i skolklasser på mellanstadiet. Den som inte tar ut svängarna, som inte bidrar med något särskilt originellt eller djupsinnigt, utan håller sig precis inom ramen för en fin västerländsk nittiominutersfilm om sorg och lite skolpolitik. Barnen spelar bra, fotot är sansat och dialogen känns äkta, men Bazhir blir aldrig en spännande karaktär och hela plotten går att förutse mil i förväg.

För mig blir "Monsieur Lazhar" en frustrerande upplevelse eftersom jag aldrig överraskas, eftersom det känns som att det här har gjorts både tre och fyra gånger förr, och kanske med roligare inramning och mer att säga. Det är långt ifrån en dålig film, men jag kan inte motivera varför man skulle lägga en och en halv timme på den. Om man nu inte gillar ostiga fabler.

Balloonfighter ger respons:

Jag drar mig från att kalla Monsieur Lazhar för en dålig film för den är välgjord på de flesta sätt. Den är bara så himla meningslös. Utöver huvudkaraktärens asdåliga fabel och att han diskuterar självmord på en dejt provocerar filmen aldrig mig. Och den imponerar ännu mer sällan. Att se på Monsieur Lazhar är att under 90 minuter få se på någon annans halvtråkiga vardag. Varför gör man såna här filmer? Om man inte har något att säga så gör man bäst i att hålla tyst. Det gäller både regissören Philippe Falardeau och undertecknad.

Statistik: 
Bachir Lazhars dejtingförmåga: 11%
Brådmogna barn: Jättemånga
Dominerande färg: turkos
Vanligaste dryck: Mjölk
Glyttigaste tittare: Kantor Wilhelmsson

Tidigare filmer: 
Vecka 7: Darling (Sverige, 2007)
Vecka 6: Le Chat du Rabbin ("Rabbinens katt", Frankrike, 2011)
Vecka 5: Gyakuten Saiban ("Ace Attorney", Japan, 2012)
Vecka 4: Kynodontas ("Dogtooth", Grekland, 2009)
Vecka 3: Balada trista de trompeta ("The Last Circus", Spanien, 2010)
Vecka 2: Bir Zamanlar Anadolu'da ("Once Upon a Time in Anatolia", Turkiet, 2011)
Vecka 1: Take Shelter (USA, 2011)