Min favoritmutualism

Mutualism är en sorts symbios där de olika arterna drar nytta av varandra. Det kanske kändaste exemplet är samarbetet mellan växter och pollinerande insekter. Mykorrhiza och kvävefixerande bakterier i ärtväxternas rötter är två andra populära exempel.

Ibland påstås det att man inte kan fantisera ihop någon djurisk egenskap eller något beteende som inte redan förekommer någonstans i naturen. Evolutionen har redan hittat på det mesta. Det gäller även artöverskridande förhållanden.

På Borneo förekommer ett ganska ovanligt samarbete mellan kannrankeväxter och spetsekorrar. Kannrankor känner de flesta av oss igen som köttätande växter som med sin söta nektar lockar till sig insekter som berusas, trillar ner i kannan och sen "äts upp". På så vis får växten tillgång till näringsämnen och slipper att konkurrera med andra växter på marken.

Tre kannrankearter på Borneo har hittat en alternativ metod för att tillgodogöra sig kväve. Växterna utsöndrar ämnen som attraherar spetsekorrar och till skillnad från i fallet med insekterna så bjuds spetsekorrarna på ett dukat bord och kommer undan med livet i behåll. Den goda nektarn utsöndras bara på växtens "lock" vilket gör att ekorren måste sitta på ett särskilt sätt för att kunna slicka i sig den - med röven över själva kannan. Medan spetsekorren smaskar i sig god nektar så samlas dess avföring i växtens klosett och växten får därmed ett välkommet tillskott av näringsämnen.

Det finns alltså en växt som är utformad som en toalett/buffé (bästa restaurangidén någonsin?) för att locka till sig däggdjur som ska bajsa i den. Man måste älska evolutionen. Den är så himla glyttig ibland.

Läs mer här.