Efter småtrevliga Our Hospitality* förra veckan blev vi nyfikna på mer Buster Keaton. Men vi hade också samtida Chaplin-film att utforska. Varför inte baka in båda två i samma inlägg och jämföra deras meriter? The Gold Rush är en av Chaplins första och mest ikoniska långfilmer, medan The General allmänt anses vara Keatons storverk. I fem ronder får de båda filmerna utmana varandra.
*Det går verkligen inte att använda och/eller stå ut med de svenska titlarna på Buster Keatons filmer. The General heter "Så går det till i krig" och Our Hospitality har en översättning så ful att inte ens Arrested Development toppar den. Vi kommer använda de engelska titlarna konsekvent, även om Chaplin hade lite större tur med översättningen denna gång.
The Gold Rush vs. The General
Balloonfighter: Både The Gold Rush och The General har handlingar som går att sammanfatta i en mening.
The Gold Rush: Charlie Chaplins luffarkaraktär åker till Alaska för att leta efter guld.
The General: Buster Keaton är en lokförare som försöker befria sin tillfångatagna tjej under det amerikanska inbördeskriget.
Man blir sådär sugen av att läsa premisserna för de bägge filmerna, men det finns en stor skillnad i hur filmerna berättas. Känner du att du vill beskriva det? Jag är övertygad om att vi tycker exakt likadant.
Kantor Wilhelmsson: Vi brukar göra det, sorgligt nog... Jag upplevde The Gold Rush som mer episodisk. Små vinjetter där Chaplin gör roliga saker, inte alltid så mycket sammanhang mellan en scen och nästa. Storyn kändes lite som en efterhandskonstruktion. The General var väldigt enkel men hade en tydlig dramaturgi från början till slut.
Balloonfighter: Jag blev förvånad över hur modern The General kändes i sitt berättande. Det är, tyvärr, väldigt lätt att tappa bort sig i stumfilm och det hände ett par gånger i The Gold Rush att jag undrade vilka karaktärerna var och hur Chaplin hamnade där han var.
Kantor Wilhelmsson: Båda filmerna använder storyn mest som en anledning till att hitta på roliga visuella grejor, men Busters film har definitivt mycket mer flow ur ett modernt synsätt. Den har också förvånansvärt få textrutor men funkar ändå.
Vinnare: The General
Kantor Wilhelmsson: Jag hade inte sett så många filmsnuttar av vare sig Keaton eller Chaplin innan. De är båda så pass ikoniska att det är svårt att ha missat dem helt, men det här filmprojektet är ett bra tillfälle att reda ut vad man egentligen tycker om dem.
Keatons huvudkaraktär har definitivt charm, en charm som funkar för mig. Det kanske beror på att deadpan stått sig bättre som humoristiskt grepp. Chaplins luffare ska man hela tiden tycka synd om och jag tycker inte det är lika sympatiskt. Han känns lite mer utstuderat fånig.
Balloonfighter: Det faktum att jag var tvungen att läsa mig till varför Chaplins luffare var rolig säger en del om hur den karaktären har åldrats. Ifall du har missat det: det roliga är att han är en luffare som försöker uppfattas som en gentleman. Han bryter säkert mot bortglömda vett och etiketts-regler som hur man bör hålla en käpp. Kanske kommer filmvetare att kasta sten genom mina fönsterrutor för att jag säger det här, men vi kan inte skygga från känsliga ämnen: Luffaren är snarare en kostym än en karaktär.
Kantor Wilhelmsson: Även troperna kring huvudkaraktärerna är tristare i Chaplins film:
Luffaren är en lite tragisk figur som suktar efter tjejen fast han egentligen inte har någon chans. Han vill så gärna vara en riktig man, men det är först när han får sjukt mycket pengar som han lyckas vinna hennes hjärta.
I The General räddar Keaton sin tjej ur knipa efter 20 minuter, och resten av speltiden är hon nästan lika aktiv och påhittig som han är.
Vinnare: The General
Balloonfighter: Var det några andra djur än hästar i The General?
Kantor Wilhelmsson: Vad är det du försöker säga om hästar egentligen?
Balloonfighter: Hästar är så klart djurrikets komiker, men jag tyckte inte att de hade någon framträdande roll i The General. De var trots allt bara fordon. The Gold Rush hade (minst) tre olika sorters djur, som samtliga hade avgörande del i slapstick-nummer. Två av mina tre skratt under filmen var djurrelaterade. The Gold Rush vinner den här kategorin på knock-out enbart för att den innehöll en BJÖRN.
Kantor Wilhelmsson: Även om jag var lite kyligt inställd till Chaplin överlag, så skrattade jag inte lika mycket under någon av filmerna som när Chaplin bjöd upp till dans och råkade knyta fast sitt bälte till kopplet på en hund. Stel dans + random hund som sedan börjar jaga en random katt: mycket bra komedi.
Balloonfighter: Ja, jag vet inte om slapstick blir mycket bättre än så.
Vinnare: The Gold Rush
Kantor Wilhelmsson: Rent tekniskt måste jag säga att båda filmerna åldrats mycket väl. Vi är förbi den del av filmhistorien där man fick kisa för att se vem som var i bild. Berättartekniskt håller The General upp bra, som vi tidigare nämnde. Finns det någon aspekt av The Gold Rush som känns modern, tycker du?
Balloonfighter: Det som främst imponerade på mig i The Gold Rush var specialeffekterna. The General kändes betydligt mer modern i sitt berättande och sin klippning, men förlitade sig nästan helt på stunttrick, medan The Gold Rush experimenterade en del med tekniken. Jag vet inte alls hur det gick till på FX-avdelningen 1925 men ett par scener i filmen såg ut att använda sig av green screen-teknik. Och det såg inte alls så illa ut som man hade kunnat vänta sig!
Kantor Wilhelmsson: Var det inte stop-motion vid några tillfällen också? Scenerna med stugan som hängde på kanten av ett stup var oväntat Pingu-esque. Kul att se.
Så vem vinner denna rond?
Balloonfighter: Det här är nog den jämnaste ronden, men jag skulle säga att The General vinner. Den var berättad på ett sånt sätt att jag aldrig tänkte på att det var en stumfilm. Det borde väga tyngre än specialeffekter.
Vinnare: The General
Balloonfighter: Charlie Chaplin och Buster Keaton var stumfilmserans största komiker (i viss konkurrens med Harold Lloyd). Jag har aldrig varit särskilt förtjust i Chaplin och tycker överlag att hans luffarkaraktär är urtråkig, men jag skrattade trots allt ett par gånger under The Gold Rush. Jag gillar verkligen Buster Keatons deadpan-uttryck, men The General innehöll rätt mycket straight action. När det kommer till trams och ren dumhet går nog The Gold Rush vinnande ur striden och det är väl en smakfråga vilket man föredrar.
Jag skulle påstå att Keaton känns mer balanserad. Chaplin har några guldkorn (björnen, hundkoppelskärpet) men det är också betydligt mer tjatig humor som inte går hem.
Kantor Wilhelmsson: Jag är en förkämpe för trams och ren dumhet och skrattade nog lite högre åt The Gold Rush när den väl var rolig. Men Buster Keaton gjorde mig glad bara av att se honom och jag var konstant underhållen av hans upptåg. Svår rond detta! Jag tror den slutar med att Chaplin försöker ducka ett slag men drattar på ändan istället och Buster kastar en stor trästock i huvudet på honom.
Vinnare: The General
The General vs. The Gold Rush:
4-1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar