Dagens skiva: Four Tet - Morning/Evening

Artist:  Four Tet
Album: Morning/Evening
Utgiven: 21 juni 2015
Innehållsförteckning: Lata Mangeshkar, blipp, blopp
Sagt om skivan: Hebden has shown that even over 16 years into his career, he is still as intent as ever on releasing challenging, idiosyncratic music in an electronica landscape that’s increasingly devoid of it, making Hebden’s music as vital as ever. - Casey Hardmeyer, Popmatters
Varför? Båda skäggen har sedan länge hängt med i Four Tets fina karriär.

Orpon: Kieran Hebden som utgör Four Tet har aldrig stått still musikaliskt. Han har rört sig från postrock till triphop, från tung electronica till jazzimprovisationer tillsammans med Steve Reid. Jag har gillat det mesta han har gett ut och när jag läste att han på Morning/Evening hade inspirerats av de indiska vinylskivor (främst Lata Mangeshkar) som fanns i hans barndomshem fick jag rätt höga förväntningar. 

Tyvärr får jag mina förväntningar fullständigt krossade av detta urtråkiga album. Four Tet samplar Mangeshkar och adderar trött och generiskt technokomp som mest får mig att tänka på Buddha Lounge och de där technomunkarna som var populära under 90-talet. 

Hittade du något av värde på Morning/Evening?

Kantor Wilhelmsson: Ja, så pass att jag undrar om vi lyssnade på samma skiva...

Jag kan medge att första intrycket av Morning-sidan gav mig lite av en chock. Den här gången har Hebden delat upp skivan i två långa, meditativa stycken på ca 20 minuter, vagt förankrade i en indisk sampling. Men i början använder han Mangeshkar-samplingen lite för många gånger, och under de första fem minuterna är albumet rätt så stillastående.
Det är först från och med ett elektroniskt break i mitten av Morning som Four Tet börjar hälla in sitt eget sound i ljudbilden igen, bit för bit. I slutet av spåret har han kommit in i ett flow och under Evening börjar skivan bli hypnotisk.

På många håll är det här bland den finaste electronica jag hört från Four Tet. Det karakteristiska blippandet utvecklas försiktigt och organiskt, med Evening som främsta exempel på hur finkänsligt och metodiskt han kan jobba med sin stil. Detta stycke är som en blandning av musikaliskt interaktiva PC-spel - jag tänker soundtracket till Proteus, eller Starseed Pilgrim - och Bartóks nattmusik. Jag tog en kvällspromenad i skogen med detta spår i öronen vilket var otroligt stämningsfullt - det kändes som hela ljudbilden var levande och flimrade av elektroniska syrsor, grodor och fåglar.

Hittade du inget av värde på Morning/Evening?

Orpon: Jag gillade sista halvan av Evening, när den kom igång med både blippande och trummor, men annars tyckte jag att det var alldeles för tråkigt och gav mig dåliga associationer. 

Tror du att jag hade tyckt annorlunda om jag likt dig lyssnade på skivan under en skogspromenad istället för på en buss på motorvägen mellan Malmö och Trelleborg?

Kantor Wilhelmsson: Ja, det är möjligt. För mig fanns det ett meditativt lugn i den här musiken, och jag var också tillräckligt lugn i kropp och huvud för att kunna slappna av och uppskatta det.

Som kontrast hade jag svårt att ta till mig Jamie XX och Jaakko Eino Kaleva, som väl får anses vara från samma genre. Det blev för skissartade och splittrade album för mig. Four Tet drar istället ner pulsen och bygger långa flow med många mikroeffekter. Morning/Evening är inte perfekt, men det är den överlägset bästa electronica-skivan i det här projektet. 

Kantorn: 4
Orpon: 2