Varför: Mads Mikkelsen i 1700-talskostym. Och gott om uppmärksamhet internationellt.
Balloonfighter håller tal:
Kan en film om en dansk 1700-talskung bli underhållande även för en icke-dansk publik? Svaret är ja och det är mycket tack vare den efterblivne monarken Christian VII och skildringen av en tid som befinner sig mitt emellan medeltidens feodala samhälle och upplysningstidens nya ideal.
En kunglig affär fokuserar på den engelskfödde danska drottningen Caroline Mathilde som lever ett miserabelt liv på slottet i Köpenhamn och förälskar sig i en charmig Mads Mikkelsen. Det är en intressant historia i sig, med den galne danske kungen, den närhetstörstande och intellektuella drottningen och den politiske strebern doktor Struensee.
Filmens styrka ligger inte riktigt i relationsdramat. Trots att Caroline Mathilde och doktor Struensee går runt och åtrar varandra och sedermera pollinerar varandras pistiller så får man ingen känsla för deras djupa och ömma relation. Det uppstår aldrig någon kemi mellan Alicia Vikanders och Mads Mikkelsens rollfigurer. Betydligt bättre fungerar samspelet med Mikkel Boe Følsgaard som är utmärkt i rollen som den skitdryge och patetiska Christian VII.
Det är intressant att följa den duperade Christian VII och det motstånd som upplysningsreformerna möter. Med Borgen-skådespelare i flera roller så kan man stundtals låtsas att det här är Borgen - på 1700-talet. Och det är då En kunglig affär är som allra bäst.
Det ska mycket till för att misslyckas med en historia som är så pass intressant som den här. Den har ju trots allt: en efterbliven kung som får en svart pojke som leksak, en deprimerad drottning, otrohetsaffärer, horhus, avrättningar, maktgalna präster, arga demonstranter med tillhyggen och så vidare. Risken är att ett sånt här projekt kapsejsar under sin egen tyngd, men En kunglig affär kommer undan med hedern i behåll.
En kunglig affär fokuserar på den engelskfödde danska drottningen Caroline Mathilde som lever ett miserabelt liv på slottet i Köpenhamn och förälskar sig i en charmig Mads Mikkelsen. Det är en intressant historia i sig, med den galne danske kungen, den närhetstörstande och intellektuella drottningen och den politiske strebern doktor Struensee.
Filmens styrka ligger inte riktigt i relationsdramat. Trots att Caroline Mathilde och doktor Struensee går runt och åtrar varandra och sedermera pollinerar varandras pistiller så får man ingen känsla för deras djupa och ömma relation. Det uppstår aldrig någon kemi mellan Alicia Vikanders och Mads Mikkelsens rollfigurer. Betydligt bättre fungerar samspelet med Mikkel Boe Følsgaard som är utmärkt i rollen som den skitdryge och patetiska Christian VII.
Det är intressant att följa den duperade Christian VII och det motstånd som upplysningsreformerna möter. Med Borgen-skådespelare i flera roller så kan man stundtals låtsas att det här är Borgen - på 1700-talet. Och det är då En kunglig affär är som allra bäst.
Det ska mycket till för att misslyckas med en historia som är så pass intressant som den här. Den har ju trots allt: en efterbliven kung som får en svart pojke som leksak, en deprimerad drottning, otrohetsaffärer, horhus, avrättningar, maktgalna präster, arga demonstranter med tillhyggen och så vidare. Risken är att ett sånt här projekt kapsejsar under sin egen tyngd, men En kunglig affär kommer undan med hedern i behåll.
Betyg: Vildsvin (på en skala över svenska däggdjur och hur glad jag hade blivit att se dem)
Kantor Wilhelmsson tackar av:
En kunglig affär är en av de mest konventionella filmerna i det här projektet hittills, och långt ifrån konstigheterna i Farbror Boonmee..., Somewhere in Palilula eller The Wind Journeys. Med en så pass bra story att falla tillbaka på är det svårt att misslyckas. Regissören Arcel levererar utan att showa eller dra uppmärksamheten till sig.
Jag gillade att filmen behöll det politiska anslaget rakt igenom - kanske för att jag aldrig riktigt köpte personkemin mellan Alicia Vikander och Mads Mikkelsen. Vikander är bra men lite sval, och Mikkelsens Struensee var helt okej men kändes platt i jämförelse med hans superba roll i nya serien Hannibal. Utan tidsandan och Christian VII:s fascinerande dumhet hade filmen varit en rätt så banal kärlekshistoria. Nu var det ett fint porträtt av en intressant tid och ett lagom spännande drama. Betyg: Hack-kôrv (på en skala över värmländska rätters smakrikedom)
Statistik:
Dansk stämning: 55%
Vett & Etikett: alla utom kungen
Huvudbonader: 99%
Vanligaste frisyr: vit peruk
Jag gillade den också! Kungen spelade bra och foto och kostymer fint. Tycker både Vikander och Mikkelsen var hyfsade också!
SvaraRadera