Sidor

torsdag 25 november 2010

Dokumentär: How Many People Can Live on Planet Earth?

Av alla scenarier med potential att förstöra vår planet (kärnvapenkrig, kometer, virus, plotten från The Core etc) så finns det inget som skrämmer mig lika mycket som den okontrollerade befolkningsökningen i världen. Att titta på en räknare över jordens befolkning är ren ångest.

How Many People Can Live on Planet Earth? är en dokumentär av David Attenborough som kom 2009. Attenborough själv är en av huvudsponsorerna för föreningen Optimum Population Trust som verkar för begränsningar av befolkningstillväxten. Filmen matar tittaren med skrämmande statistik som att jordens befolkning ökar med 2 personer varje sekund, 200 000 per dygn och 80 miljoner på ett år. Trots att det här inte är nya siffror så reagerar jag ändå med samma fasa som farmorn som tittar på 2 girls 1 cup. Mänsklighetens (och mitt eget) största problem är att det finns så jävla många människor. Det finns inte mat, vatten och mark så att det räcker till alla och ändå fortsätter befolkningen att öka som i en Malthusiansk mardröm. Att jordklotet redan idag inte räcker till vet vi alla redan om.

Det finns olika metoder för att hantera krisen. Man kan förstås hoppas på en ny grön revolution även om det verkar ytterst otroligt att man skulle kunna öka jordbrukets produktivitet. En rimligare metod vore att begränsa antalet födslar. I Kina har man ju lyckats genomföra ettbarnspolitiken, men experterna är tveksamma till att det skulle gå att genomföra i andra länder. Som exempel tas Indiens försök att minska sin befolkningsökning upp i How Many People Can Live on Planet Earth? Tydligen arrangerades det steriliseringsfestivaler i Indien på 1970-talet då män fick lite pengar i utbyte mot att de steriliserade sig. Man införde också sterilisering som straff för i princip alla brott som begicks. Till exempel kunde man bli steriliserad om man åkte tåg utan biljett. Kanske något för Skånetrafiken? De här försöken var inte särskilt populära i längden och de indiska myndigheterna gav upp.

Lika bra som statligt kontrollerad sterilisering ska höjd utbildningsnivå och levnadsstandard fungera. Det är kanske också något trevligare. En förutsättning för att det ska fungera är dock tillgång till preventivmedel och i dokumentären har man p-piller som exempel. Jag kan dock inte undvika att fundera över vad som skulle hända om miljarder kinesiska och indiska kvinnor började använda p-piller. På flera ställen i västvärlden har man sett att fiskar påverkas av de hormon som kissas ut av kvinnor som använder p-piller. Det rubbar hormonbalansen hos djur i havet vilket leder till bland annat sterila hanar och fler tvåkönade individer. Bara en tanke.

How Many People Can Live on Planet Earth? är en av de obehagligaste skräckfilmerna jag har sett sedan A.I. Och just det, slutsatsen. Det var den där om att vi kan bli 15 miljarder på jorden om vi alla lever som indier men bara 2½ miljard om vi lever som britter. Nu ska jag gå ut på stan och få nästa fix misantropi. Hej hej!

How Many People Can Live on Planet Earth? går att se på Svtplay.

PS. Medan man ser dokumentären växer jordens befolkning med 9000. DS.

6 kommentarer:

  1. somliga säger att det är kristendomens förtjänst att europa inte är så överbefolkat som andra världsdelar. kristendomen är ju den religion som flitigast jobbat mot att skambelägga sex och predika avhållsamhet. det är kanske missionera man bör göra? dock skulle det ju krävas en modifiering av kyrkan först, den har blivit alldeles för modern. numera skambelägger den ju inte heterosexuella så som den fördömer homosexualitet och framför allt användande av preventinmedel. den har liksom fått sitt syfte om bakfoten. detta behöver ändras.

    SvaraRadera
  2. Jordens befolkning har dubblerat de senaste femtio åren. Kan det innebära en befolkningmängd på ca. 20 miljarder vid år 2050?

    Det finns inga snygga politiska lösningar på problemet, vad jag kan se, allting utom frivillig sterilisering lider en latent risk för tragedi. Den kinesiska enbarnslösningen har visserligen varit effektiv, men den har också medfört tvångsaborter och bortbytingar (läs: döttrar).

    Kanske en global fond som delar ut ekonomisk kompensation till engångsfäder som låter sig steriliseras, med prioritet för Risk A-länder?


    PS. Mitt kontrollord var "enuck", ironiskt nog.

    SvaraRadera
  3. 9-10 miljarder räknar man med till år 2050. 20 miljarder funkar överhuvudtaget inte. 15 miljarder skulle jorden kunna husera om vi alla levde som indier. Jag undrar vilka vi skulle behöva leva som för att kunna bli 20 miljarder. Vidriga tanke!

    SvaraRadera
  4. Räknaren du länkade till uppger det nuvarande antalet till 6,8 miljarder. Kommer det verkligen bara öka med 50% på fyrtio års tid, efter en hundraprocentig boom på 1900-talet?

    SvaraRadera
  5. Ja, det finns ju en gräns för hur många vi kan bli. Dessutom så minskar ju befolkningen i Europa och bl.a. Italien.

    I slutet av 1800-talet hade man nått en slags gräns men så lyckades man revolutionera jordbruket och sjukvården utvecklades. Folk fortsatte att skaffa lika många barn som förut trots att mortaliteten sjunkit. I de flesta i-länder skaffar man ju inte 10 barn för att hoppas att 2 ska bli vuxna och kunna försörja en när man är gammal.

    Det är FN:s beräkning att vi ska bli 9,2 miljarder till 2050 och de kan förstås ha fel men jag tror de räknar på att vi helt enkelt inte kan bli fler. I princip all odlingsbar mark är redan uppodlad (det tas upp i dokumentären också) och miljarder av människor saknar redan idag tillgång till vatten.

    SvaraRadera
  6. Det mest oroande med det här för mig är den helt galna folkvandringsaspekten, i och med att så mycket av ökningen kommer från Indien och Kina. Europa och USA är ju i princip status quo av vad jag läst, och även fast den totala mängden ökar så ökar i alla fall inte ökningen längre, dvs. kurvan är inte exponentiell (i så fall skulle vi haft 12 miljarder typ nu). Så det är väl ingen risk för en "lemmel-krasch" just nu men det är lite läskigt att fundera på var alla dessa kineser ska ta vägen, särskilt med tanke på hur landet styrs.

    SvaraRadera