Veckans historiska film: Vecka 44: 1983: "The Ballad of Narayama"

1983. The Ballad of Narayama

Vad är detta? Japanskt "historiskt drama" om ubasute-traditionen som innebär att människor som fyller 70 bärs upp på ett berg och lämnas där för att dö. 

Varför? Filmen vann alla priser som går att vinna i Japan och belönas därtill med bl.a. Guldpalmen i Cannes. Balloonfighter hoppades på en stillsam och bildskön betraktelse av livet och döden.

Kantor Wilhelmsson: Herregud. The Ballad of Narayama är en av de mest tondöva filmerna jag sett i år, en blandning av slapstick, kroppshumor, brutala mord och sexuella övergrepp. Filmen vill visa hur hårt livet kunde vara i en liten japansk bergsby, men den gör det genom att skoja om fasters bortgång i ena scenen och begrava havande kvinnor levande i nästa. Sex med djur, sex med lik, spädbarn som ligger och ruttnar i leran - inget är så hemskt att The Ballad of Narayama inte kan skoja bort det med lite pubertetshumor om en illaluktande byfåne.

Mellan dessa scener klipper regissören in förvånansvärt grafiska scener på ormar som sväljer råttor eller fjärilar som parar sig. Känner du att du fattade poängen eller önskades lite mer slägga?

Balloonfighter: Det var ju inte så svårt att lista ut vad filmen ville säga om livets gång genom att klippa in bilder på kopulerande nattfjärilar och gulliga möss som blir uppätna av ormar. Ugh, så tröttsamt och övertydligt bildspråk.

Jag minns inte när jag senast såg en film som var så off i tonen. Kanske den där ryska där the good guy i förbifarten, helt okommenterat och lite glatt, våldtog en kvinna. Vilken var det?

Hela första halvan av The Ballad of Narayama är kaos. Det är så jävla dumt i huvudet alltihop. Bara en sån grej som byfånen i peruk och all billig lyteskomik...

Jag tycker dock att filmen tar sig en aning under andra halvan. Tycker du att det räddar den något eller bör alla filmer som inleds på det här sättet diskvalificeras?

Kantor Wilhelmsson: Du tänker kanske på Sibir, Monamour, från det stolta och manliga landet Ryssland?

På vilket sätt tycker du att filmen tar sig? Menar du scenen där - Spoilers men bry er för guds skull inte - sonen och gammelkvinnan kommer upp på det äckliga berget, fullt av halvt uppätna människorester, och hon sätter sig ner mitt i skiten för att dö bland kråkorna? Eller scenen därpå, där en helt annan son SPARKAR sin gamla pappa, fastbundet i ett nät, ut för ett bergsstup?

Jag håller med om att ...Narayama fick ett visst fokus när de påbörjade bergsklättringen. Men det var mest för att jag slapp höra fler diskussioner om vem granndottern skulle horas ut till ikväll.

The Ballad of Narayama vill vara en slags skildring av människors liv och beteenden under svält och armod. Tyckte du att den var trovärdig i detta? Hade folk betett sig bättre eller mer nyanserat i verkligheten? Vad har du att säga om filmens moral i stort?

Balloonfighter: Moral schmoral. En film kan ju funka även om karaktärerna är idioter och om nu ubasute-traditionen existerat på riktigt är det väl rätt rimligt ändå att en gammal gubbe som lämnas på en bergstopp reagerar med panik? Det största problemet med The Ballad of Narayama är hur den till största delen skildrar alla hemskheter medelst slapstick. Jag tycker att man ska kunna skämta om allt, men att göra en farsartad våldtäktsscen är ändå att gå över gränsen. Jag skulle heller inte säga att humorn är mörk, det känns bara som något Stefan och Krister hade kunnat koka ihop om de var än mer smaklösa.

Den enda ljusglimten i The Ballad of Narayama, utöver några söta djur, är den tysta delen där sonen bär tanten på ryggen genom en fin skog. 

När blev du senast så här provocerad av en film i filmprojektet?

Kantor Wilhelmsson: Kanske av Floden, Jean Renoirs frikyrkliga "Mitt Livs Novell" där kvinnor får lära sig att deras enda mening är att föda... Salò... var ju vidrig men på ett mer uppenbart sätt - det är klart att det inte är så kul att titta på människor som äter bajs.

Sista frågan för idag: Du var på väg att läsa en 7,5p-kurs i japansk film. Efter det här projektets japanska bidrag - denna film, Rashomon, Sent om våren och The Face of Another - är du fortfarande sugen?

Balloonfighter: Ja, fast kanske snarare ur ett know your enemy-perspektiv... Nä, men även om Japan har floppat i filmprojektet så finns det ju roliga regissörer som Katsuhito Ishii, Gen Sekiguchi, Hayao Miyazaki och Shion Sono. Jag har inte gett upp hoppet om att få in en bra japansk film till i år - kanske är det popkulturellt hyperaktiva filmer från 90-talet som är japanernas starkaste gren?

Balloonfighter: 3
Kantor Wilhelmsson: 3