Sidor

torsdag 30 juli 2015

Dagens skiva: Donnie Trumpet & The Social Experiment - Surf

Artist Donnie Trumpet & The Social Experiment
Album Surf
Utgiven 28 maj 2015
Innehållsförteckning Soft jazz, brass, rap, mjuka beats, gospelinfluenser, chill-outproduktion
Sagt om skivan: "...so vibrant, so alive with triumphant vibes and unadulterated joy" . Evan Rytlewski, The A.V. Club
Varför? Kantorn ville ha lite hiphop eller jazz för att hamna utanför sin comfort zone. Med denna skiva fick vi både och!

Kantor Wilhelmsson börjar:
Det här var svårt att bedöma. Jag läste om Surf på en lista över hiphopreleaser från i år, men betraktat som hiphop har hela skivan väldigt loj attityd och låg energi. Och som jazz är musiken så suddig att den nästan glider över i muzak. 

Jag uppfattar en välkomnande attityd och en varm blandning av stilar, men hela uttrycket känns uddlöst och opersonligt. Vad var dina spontana intryck av det här? Och som hiphop-expert, hade du hört talas om Chance The Rapper som står bakom projektet? 

Orpon: Ja, men jag har inte fattat tyckte för honom. Det är lite för lite hiphop i hans hiphop för min del. Surf lider av samma problem. Det är väldigt lite rap för något som kallas hiphop. Och för lite jazz för något som fått cred för sina jazzinfluenser.

Surf är ett extremt ofokuserat album vilket gör att lyssnarupplevelsen blir väldigt splittrad. Jag tycker att det till övervägande del är en popskiva, med inslag av hiphop och lite vilsekommet jazzblås. Några av låtarna, som Wanna be cool, är direkt pinsamma och skulle lika gärna ha kunnat vara framförda av Justin Bieber. Det finns bra stunder på skivan, men den är så jäkla rastlös att låtarna ofta byter skepnad för fort för sitt eget bästa. Jag vet inte riktigt vad Surf vill, vet du? Om ambitionen är att blanda hiphop och jazz så har det gjorts väldigt mycket bättre av bland annat Guru på hans Jazzmatazz-skivor. Och precis som du säger känns det som ett väldigt opersonligt och därtill fegt album. Jag hade velat att Donnie Trumpet & The Social Experiment hade vågat göra mer än krydda popen med lite hiphop och jazz och istället kört på för fullt och utmanat lyssnarna.

Kantor Wilhelmsson: Ja, attityden var det jag mest saknade. Jag säger inte att all hiphop behöver ha stort ego och hävdelsebehov, men jag kunde aldrig höra någon autentisk röst bakom textraderna på Surf. Kanske är Chance helt enkelt för töntig för att hans rap ska hålla. Sunday candy innehåller rader om att gå till kyrkan för att ens farmor är så ball, och att ens tjej är som lördagsgodis. Det funkar inte alls. 

Kantor Wilhelmsson: 2
Orpon: 2

1 kommentar:

  1. För mig kändes den här skivan som en grovskiss eller som ett första utkast. Som att Donnie Trumpet (Chance?) nöjt sig med vad som är "good enugh" för honom istället för att ta det hela vägen. Lite mer struktur eller lager hade inte varit fel.

    Jag hör lite Outkast i "Miracle".

    SvaraRadera