Mellandagsfilm: Circus Fantasticus/Silent Sonata (Slovenien, 2010)

Vad är detta? Fantasifullt slovenskt krigsdrama från 2010. Filmen är känd både som Circus Fantasticus och Silent Sonata.

Varför? Fint bildspråk och förhoppningar om en bra balans mellan trams och pretention.

Kantorn drar sig till minnes:

Det verkade passande att skriva om den här filmen långt efter att vi sett den. Circus Fantasticus är utformad som en lång epilog, bokslutet för flera karaktärers liv och tragedier.

En liten cirkus kommer till en avskild stuga där en kvinna ligger döende. En man med hagelgevär försvarar henne och barnen. Har cirkusen åkt vilse? Behöver de husrum för natten? Eller vill de dra sig tillbaka från det professionella livet? Spelar anledningarna någon roll?
Den första konfrontationen är spänd, men cirkusfolket stannar och rotar sig medan mannen börjar hantera hustruns död. Samtidigt går barnen på upptäcktsfärd längs krigshärjade stränder.

Allt det här skildras utan ett ord. Dialoglösa filmer har vi haft förut, men då drevs de inte framåt av människor. Jag skulle säga att Circus Fantasticus grepp fungerar. Den har inga kommunikationsproblem, tack vare en stark regi, och det känns inte heller konstigt att ingen pratar.

Men avsaknaden av dialog ger filmen en eterisk, lite sömnig karaktär, känslan av en lång behaglig dagdröm. Circus Fantasticus skildrar bara den ena sidan av att hantera förlust och tragedi, den långa, bortsköljande som kommer när allt jobb redan är gjort. Det är en fin elegi över krig och död som kanske hade vunnit på lite mer smärta.

Balloonfighter gräver i sitt förflutna:

Ända sedan vi såg Le Quattro Volte har jag längtat efter en liknande upplevelse. En tyst och filosofisk film som gränsar till natur- eller samhällsbetraktelse, fylld med symbolik. Circus Fantasticus är det närmsta vi har kommit sedan dess, även om den är betydligt tramsigare och mer lättsmält.

I vissa scener funkar anslaget, ibland blir det aningen krystat, men det kanske mest har att göra med det slitna greppet "cirkus kommer till stan och allt blir crazy bananas". Som bäst blir det när filmen drar mot det surrealistiska och drar tragikomiska paralleller till inbördeskriget på Balkan. Jag hade gärna sett mer av det och mindre cirkus.