Sidor

söndag 8 december 2013

Vecka 49: Nairobi Half Life (Kenya, 2012)


Vad är detta? Kenyanskt drama från 2012 om en lantis som vill bli skådespelare och beger sig till Nairobi för att förverkliga sina drömmar.

Varför? Vi behöver fler filmer från Afrika! Nairobi Half Life såg ändå okej ut på screenshots.

Kantorn blåser ut ljusen på sin födelsedagstårta och önskar att han får svaren på följande frågor:

1. Vilka är de tre vidrigaste samhällena du sett porträtteras på film? Och vilken plats kommer Nairobi på? Vi har fått inblick i några riktigt vidriga samhällen bara under det här filmprojektet. Iran (A separation) och Saudiarabien (Wadjda) var vidriga i sin kvinnosyn och med sina opraktiska, religionsbaserade lagar. Jag skulle säga att Nairobi/Kenya hamnar på tredje plats efter de två, men jag har en film från Afghanistan kvar på listan över filmer vi ska se i år och jag gissar att den kan bräcka allt i vidrighet.

2. Vilken sorts tv-spel hade varit mest spännande om det var förlagt till Nairobi? Säg inte GTA för då börjar min hjärna gråta.
Visst utspelar sig delar av ett Halo-spel i Kenya och rentav i Nairobi? Men vi hatar ju Halo så det räknas inte. Jag hade gärna sett ett ångestladdat överlevnadsspel med inslag av vardagslidande. Tänk dig en blandning mellan I am alive-konceptet och Cart life.

3. Hur många afrikanska länder kan du utan hjälp eller statsgränser hitta på en karta?
Jag var tvärsäker på ungefär 25. På ett kartquiz fick jag 33 första försöket-rätt av 50. Det är väl ändå pretty fly for a white guy? Det är småstaterna i gyttriga västafrika som är svårast.

Kantor Wilhelmsson kantorar sig:

Efter "En man som skriker" och glimtar från "Last flight to Abuja" tar det emot att sätta sig ner och se en afrikansk film igen. Besvikelsen blir så mycket större när den gäller ett ballt men fattigt u-land än när den drabbar dryga fransoser eller meningslösa kineser.

Men Nairobi Half-Life är en klart godkänd rulle, enkel och helhjärtad. Historien om unge Mwah som vill bli stjärna i storstan är inte så originell, och manuset kanske inte hittar de mest subtila vinklarna på den, men det är ett berättande som fungerar och ett stadsporträtt som känns ärligt.

De bästa filmerna i de här projektet har fungerat lika mycket som sight-seeing. Oavsett om det gällt Colombias fantastiska vildmark eller de stiliga men otäckt kalla gatorna i Saudiarabien har filmerna gett mig nya upplevelser av obekanta delar av världen.

"Nairobi måste verkligen vara jordklotets absoluta rövhål" tänker jag när eftertexterna rullar här. Ändå är jag glad att jag fått ta del av staden, utan förenklingar eller försköningar. Det är helt klart värt en genomsnittlig film för att göra den erfarenheten.


Balloonfighter lägger sig på ribban och välter hela ställningen:

Ju längre in i filmprojektet vi har kommit desto svårare har det blivit att hitta filmer som uppfyller våra kriterier. Vi söker efter filmer som är:

1. Nya för oss båda
2. Gjorda i ett för projektet nytt land
3. Verkar intressanta på något sätt
4. Går att få tag på
5. Går att få tag på undertexter till

Afrika är, inte helt oväntat, den kontinent som har haft svårast att uppfylla dessa kriterier. På Youtube finns en rik flora av nigerianska Nollywood-filmer, men man står inte ut i 1½ timme med en film filmad med Nokia 3110 och med skådespelare som lärt sig allt de kan av att studera Äkta människors skådespelarensemble.

Kenyanska Nairobi Half Life är en av få afrikanska filmer som uppfyllt våra kriterier. Trots det var mina förväntningar väldigt lågt ställda. Jag fruktade en ny En man som skriker. Just därför blev jag också väldigt positivt överraskad.

Nairobi Half Life är knappast en jättebra film, men den har en ganska sympatisk story, en hyfsat charmig huvudkaraktär och ett stundtals fint och medvetet foto. Utförandet är inte det bästa, men det märks ändå tydligt att det är en inspirerad och ambitiös film. Det är också en film som får mig att aldrig vilja sätta min fot i Nairobi. Det är möjligt att filmen har producerats med syftet att fungera som antiurbaniseringspropaganda i Kenya, men den är helt klart sevärd för att få en liten inblick i det kenyanska samhället.

Statistik:
Turistbroschyrskänsla: 12%
Civilkurage hos befolkningen: 2% 
Soundtrack: Ganska mysig kenyansk hiphop
Vanligaste yrke: Biltjuv
Polis: Va?
Genomsnittligt BMI för kvinnor: 35
Genomsnittlig BMI för män: 15

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar