Topp 15 TV-serier 2012: 4. Bob's Burgers

Vad är detta:
Tecknad komediserie om en familj som driver en hamburgerrestaurang.

Förtjänar sin plats på listan för att:
Om jag tvingades välja en enda anledning till varför jag älskar Bob's Burgers skulle det vara seriens gudomliga tolerans för psykos. Familjen Belcher är kanske den störigaste, labilaste och minst socialt anpassade familjen i hela TV-landskapet, och sättet de bekräftar sig själva och andra på gör mig glad i hela kroppen.

Det finns inte en enda socialt utsatt grupp som inte Bob's Burgers omfamnar. Det här är en serie som humaniserar missförstådda bankrånare, får oss att sympatisera med hypervåldsamma bikergäng och får kriminella advokater att verka mysiga. I första säsongen bondar Bob med tre nerknarkade prostituerade, och årets julavsnitt handlar om en psykiskt störd man som tror att han är en skyltdocka och behöver familjens hjälp för att hitta sin stora kärlek (en annan skyltdocka).

Och då har jag inte ens gått in på själva familjen Belcher. Bob's Burgers saknar en "straight man" eller en "voice of reason" och låter istället alla karaktärer blomma ut i sin mest högljudda konstighet. Louise är den psykotiska lillasystern, en framtida mordbrännare, som griper varje chans att utöva våld och manipulera sin omgivning. Gene tar gärna över avsnitt med sin bröliga prutt-och bajshumor och Tinas förvirrade pubertet försätter familjen i extremt genanta situationer. Men även pappan Bob har en manisk och urspårad sida som kommer fram, och till och med mamma Linda brister ofta ut i alkoholiserad falsksång.

Och jag älskar dem allihop! Bob's Burgers hämtar så mycket värme och komedi från vardagen, från normala sociala situationer som snabbt ballar ur för att ingen i familjen kan hantera andra människor.

Det finns en scen i ett av de senaste avsnitten som sammanfattar Bob's Burgers mer än något annat:

Tina väcker sina föräldrar om natten men råkar skrämma dem, så att Bob och Linda börjar skrika. Blyga Tina börjar själv skrika av att föräldrarna skriker. Louise springer in gallskrikandes med armarna i luften, som om hon väntat hela sitt liv på den här skrikfesten. Sist följer Gene, som spelar upp familjens klassiska skrikljud på sin casio.

Såna scener får Bob's Burgers att kännas mysigare och lättare att relatera till än alla traditionella sitcoms i världen.

Högtidsstund:
När Louise får klor och ingen i familjen gör någon grej av det.

Svagaste ögonblick:
Nä!

Bästa karaktär:
Jag är väldigt svag för Teddy.

Bästa avsnitt:
"Moody Foodie", i vilket familjen kidnappar en matrecensent.

Balloonfighter undrar:
Vilket är seriens vanligaste missbruk?
Dåliga ordvitsar, sånger om diarré och överdrivna ljudeffekter. Bara bra missbruk här!