Album: Släkt med Lotta Svärd
Utgiven: 13 maj 2015
Innehållsförteckning: Finlandssvenska, gitarr & piano, texter om att vara vuxen och vilsen, Österbotten, bilresor, Fänrik Ståls sägner-referenser
Sagt om skivan: "Skaparglädje och originalitet ... En synnerligen fängslande skiva!"
- Stefan Warnqvist, Upsala Nya Tidning
Varför? En av de mest hyllade svenskspråkiga skivorna i år. Orpon hade hört låten Levi & The Leavings och charmats.
Orpon tycker till: Jag kan tänka mig att det här är en skiva som du skräms bort av. Både omslag och bandnamn känns lite proggiga och inledande Gudförälder skulle onekligen kunna vara hämtad från sent 1970-tal med sin pratiga text och lite dramatiska känsla. Jag har själv ganska svårt för flera av låtarna, men jag tycker att några av de gitarrbaserade låtarna fungerar, till exempel Levi & the Leavings och smått sarkastiska Varje lördag. Och självklart är det pluspoäng på finlandssvenskan.
Kantor Wilhelmsson svarar: Din magkänsla är helt rätt. Under första genomlyssningen hade jag ärligt talat svårt att hålla mig för skratt. Det vemodiga tonfallet och dialekten, den banala trallvänliga popen och textrader som "även då man inombords är ett skämt (...) / jag har gylfen lite på glänt" fick mig att fnissa och lägga handen över ögonen.
Det är kanske en orättvis nidbild av Vasas flora och fauna, som säkert inte menar något illa med sin musik. Problemet är nog att jag växt ifrån texter om vara ung vuxen i vardagen, om att dricka, vara socialt tafatt, gå och deppa och inte våga bjuda upp på dansgolvet.
Men ett annat problem måste vara arret och produktionen, som är besvärande coverbandsvanliga. Har du något intelligent att säga om de snälla pianojinglarna och den puttrande fyrtakten?
Orpon: Njae,
det är inte så mycket att reagera på, om man säger så. Jag hade tänkt
fråga dig om pianoklang etc. för jag tyckte att det lät lite väl
plastigt, men det finns risk för att inlägget blir evighetslångt i så
fall. Jag tyckte att det funkade betydligt bättre med gitarr hur som
helst.
Det var främst texterna som stack ut för min del. Jag har svårt för nostalgiska texter skrivna av människor som egentligen är för unga för att vara så djupt nostalgiska, men jag blev ändå lite glad av vissa småsaker, som att Dennis Lyxzén nämns i något av spåren.
Fanns det några låtar du tyckte lite bättre om på skivan?
Kantor Wilhelmsson: Skivan hade bäst energi i början för mig, innan den blev för melankolisk. "Gudförälder" var ganska söt.
Orpon: 3
Kantor Wilhelmsson: 2
Varje vardag med start 27 juli kommer Två män med ett skägg att recensera en aktuell skiva. Enda kravet är att den är utgiven 2015. Betygskalan går upp till fem. Läs mer här.
Det var främst texterna som stack ut för min del. Jag har svårt för nostalgiska texter skrivna av människor som egentligen är för unga för att vara så djupt nostalgiska, men jag blev ändå lite glad av vissa småsaker, som att Dennis Lyxzén nämns i något av spåren.
Fanns det några låtar du tyckte lite bättre om på skivan?
Kantor Wilhelmsson: Skivan hade bäst energi i början för mig, innan den blev för melankolisk. "Gudförälder" var ganska söt.
Orpon: 3
Kantor Wilhelmsson: 2
Varje vardag med start 27 juli kommer Två män med ett skägg att recensera en aktuell skiva. Enda kravet är att den är utgiven 2015. Betygskalan går upp till fem. Läs mer här.
